operaklassen

AKTIV HUND

Ovan: Kristina Johansson, ägare till nystartade Aktiv Hund på Velanda säteri

Taxen Selma provar en av utmaningarna på agilitybanan. Ett bra sätt att hålla hunden aktiv mellan jaktsäsongerna.

Velanda Säteri

Velanda -- namnet har anor från järnåldern. "Ve" anses komma från det fornnordiska veidr, som betyder jakt eller fiske, medan "landa" tolkas som terräng eller mark. "Velanda" bör därför vara liktydigt med jaktmark. Tidig medeltid kan inte beskrivas bättre än av Anders Lewin d.y. Född på Velanda Säteri och son till häradshövding Anders Lennart Lewin som med stor framgång styrde säteriet från 1865 och fram till sin bortgång 1886:  »Någon gång under den tidiga medeltiden bör Velandas bebyggelse ha börjat där senare slottsbyggnaden tillkom på Hovgårdsområdet. Det torde från ett bondehem blivit ett storbonde- och krigsmanshus, en utveckling som man finner litet varstädes i Sverige och det medeltida Europa. Bostaden utbyggdes och befästes för att kunna försvaras mot fientliga anfall.

Velanda Säteri

En lämpligt belägen boplats utgjorde området nedanför Hovgårdssjön, som erbjöd de bästa betingelserna för en befäst gård. Namnet på sjön antyder också huvudgårdens läge därintill. Ännu flödade floddalen ganska fritt, men vattenståndet bör ha minskat sedan tidigare århundraden, så att bebyggelse blivit möjlig.

Där bodde nu storbonden eller odalmannen, ofta också i tjänst hos konungen som befälhavare för landskapets eller häradets uppbåd eller värvat krigsfolk. Vi finner också att samtliga de första kända ägarna varit i krigstjänst. Efter slottsbyggnadens ödeläggelse, av danska hären 1612, ansågs ett återuppförande ej vara av praktiskt värde, enär krigsartilleriets och handvapnens utveckling och effektivitet omöjliggjorde ett försvar av dylika befästa gårdar. Vi finner sedan manbyggnaden förlagd till nuvarande plats.

Forngravarna

Gravplatsen på markerna till Velanda Säteri, med ett flertal fornlämningar, skvallrar om bosättningar på området redan 500 år före Kristus. Gravfältet utgjorde begravningsplats för befolkningen i en närbelägen, förmodligen borgliknande, gård på nuvarande åkrar intill det höga berget väster om säteriet. Berget fick vid sekelskiftet namnet "Rävaberget".Gravarna består av högar och runda stensättningar. De tre älvkvarnarna (skålgroparna) på stenblocket intill en av gravarna på gravfältet, ger oss idag en vision om levernet i hedningatider. Älvkvarnarna anses ha en religiös eller magisk innebörd och förekommer från bronsåldern (1500 -- 500 f Kr). Vid denna tiden brände man vanligen sina döda. Tillsammans med brända ben har man vid undersökningar funnit lerkärl och personliga tillhörigheter som smycken och redskap.

Medeltiden.

Parksjön.

Tidig medeltid kan inte beskrivas bättre än av Anders Lewin d.y. Född på Velanda Säteri och son till häradshövding Anders Lennart Lewin som med stor framgång styrde säteriet från 1865 och fram till sin bortgång 1886:  »Någon gång under den tidiga medeltiden bör Velandas bebyggelse ha börjat där senare slottsbyggnaden tillkom på Hovgårdsområdet. Det torde från ett bondehem blivit ett storbonde- och krigsmanshus, en utveckling som man finner litet varstädes i Sverige och det medeltida Europa. Bostaden utbyggdes och befästes för att kunna försvaras mot fientliga anfall.
En lämpligt belägen plats fanns därför på området nedanför Hovgårdssjön, som erbjöd de bästa betingelserna för en befäst gård. Namnet på sjön antyder också huvudgårdens läge därintill. Ännu flödade floddalen ganska fritt, men vattenståndet bör ha minskat sedan tidigare århundraden, så att bebyggelse blivit möjlig.
Där bodde nu storbonden eller odalmannen, ofta också i tjänst hos konungen som befälhavare för landskapets eller häradets uppbåd eller värvat krigsfolk. Vi finner också att samtliga de första kända ägarna varit i krigstjänst. Efter slottsbyggnadens ödeläggelse, av danska hären 1612, ansågs ett återuppförande ej vara av praktiskt värde, enär krigsartilleriets och handvapnens utveckling och effektivitet omöjliggjorde ett försvar av dylika befästa gårdar. Vi finner sedan manbyggnaden förlagd till nuvarande plats.

Joen Anderson Oxe/Erik Åkesson Soop
med sonen Axel Soop

Joen Anderson Oxe var ägare till gården under åren omkring 1570.

I slutet av 1500-talet övertogs gården av Erik Åkesson Soop, som förvärvade gården i gifte med Kerstin Röd, och lät göra Velanda till sätesgård. Erik Soop utmärkte sig genom att rädda livet på Gustav II Adolf i slaget vid Weisenberg (Strum). Erik Soop är begravd i Skara Domkyrka.

I början av 1600-talet samägdes säteriet av Erik Soop och sonen Axel Soop, hovjunkare och bekant fältherre under Gustaf II Adolf, begravd tillsammans med hustrun Märta Oxe Soop i Gerdhems kyrka år 1637.

Axel Carlson Natt och Dag

Corps de logi från norrsidan. Bilden från juni 1941.

År 1715­30 anges att fru Eleonora besitter Stora Velanda tillsammans med mågen Axel Carlson Natt och Dag, kaptenlöjtnant vid greve Lewenhaupts värvade kavalleriregemente. Axel Carlson Natt och Dag blev ensam ägare till Stora Velanda fram till sin död 1736. Han fick sin grav under altaret i Gärdhems kyrka och ärvdes av änkan Susanna Catarina Kafle samt sonen, livdrabanten Johan Gustav Natt och Dag.

 Corps de logi 1998

Omkring år 1780 överläts gården till skotskättlingen Jakob Maule vid Ostindiska Kompaniet. Jakob Maule som bl a var bataljonchef, för en av honom själv upprättad Västgöta frikår, gavs år 1794 krigsråds värdighet och dog år 1805. Maule vårdade sig om Velanda Säteri och bringade egendomen i kultur genom iståndsättande av byggnader, plantering av parken samt uppodling av betydande områden.

Anders Lewin

Träden på gräsmattan framför corps de logi.
Planterade av Anders Lewin 1873 - 1876.

Från Posse övertogs säteriet år 1865 av häradshövdingen och Riddaren af Kongl. Nordstjerne Orden, Anders Lennart Lewin som också var representant för Lantmannapartiet i andra kammaren. Anders Lewin gifte sig med Elfrid Blidberg och fick tillsammans sonen Anders som också visade stort intresse för Velanda Säteri.

Genom stora förbättringar och nyanläggning av parken enligt engelsk modell, sattes Velanda Säteri i högsta kultur. Man köpte också till 0,3170 hektar mark, för 36 riksdaler riksmynt, från Enered och dess ägare Carl Olofsson.

Carl Konrad Falsen/Ernst Ludvig J:son Mark

Liten fruktlund från 1996.
Platsen rekommenderad som körsbärslund av Anders Lewin jr
under ett besök på Velanda Säteri år 1931.

Efter Anders Lewins död år 1886, sålde arvingarna egendomen till norske artellerikaptenen Carl Konrad Falsen. Det berättades, om norrmannen Falsen, att han var ytterst impopulär bland gårdsfolket på Velanda Säteri. Han var inte så ofta på säteriet, men när han vid ett tillfälle skulle komma på besök fick gårdsfolket vetskap om detta och mötte mangrant upp på stationen, inte för att ta emot och hurra för honom, utan för att hindra honom från att stiga av tåget. Han fick fortsätta mot Göteborg.
Falsen överlät säteriet till Ernst Ludvig J:son Mark som strax före sin bortgång hade för avsikt att bygga ett spinneri på säteriets åkermark strax sydväst om huvudbyggnaden.
Därefter övertogs Velanda Säteri av Bröderna Kanold år 1915.

Bröderna Kanold

Bröderna Anton T. och Fred. G. Kanold
fotograferade i samband med Br. Kanolds 20-årsjubileum 1921.

År 1915 inköpte Bröderna Kanold egendomen Velanda Säteri. Här uppfördes en modern valskvarn och ett sågverk. Vidare byggdes ett kraftverk i Enered, vars kraft användes för eget behov på säteriet och även för distribution på allmäna elnätet. Brödern Anton och Fred Kanold lät rusta upp gården och anlade en betydande fruktfarm med flera tusen fruktträd, dessutom planterades stora arealer mot järnvägen med jordgubbar. Velanda Säteri blev leverantör av frukt och bär till Kanolds konfektyrfabrik i Göteborg. Även trälådor från gårdens såg- och snickerifabrik hittade vägen till fabriken som choklad- och konfektyremballage.

Det berättas om att i säteriets stora magasinsbyggnad förvarades "bräck", skadade konfektyrer och choklad avsett för ko- och hönsfoder, ett begärligt byte för såväl råttor som gårdsfolk, barn och vuxna. Det bedrevs torghandel i Trollhättan med grönsaker från gårdens växthus samt frukt och bär från odlingarna på södersidan av gården. Ägg och höns såldes till hotellkedjor i Göteborg från säteriets stora hönseri. I hönshuset fanns som mest 1.500 värphöns. Det förekom även gäss- och kalkonuppfödning på gården.

År 1919 köpte Br. Kanold ytterligare mark av Karl Oskar och Gustaf Albin Karlsson och lät bygga kraftverket i Enered, som gränsar till Velanda Säteri. Kraftverket är numera rivet, men turbinen är tillvaratagen och planer finns för ett eventuellt återuppförande vid Gamlakvarn i Slumpån. Anledning till förflyttningen är dikningarna på Koberg som kraftigt har försämrat vattentillförseln i Visslaån och gjort ett kraftverksbygge på tidigare plats omöjligt.

Johan Oskar Andersson

Johan Oskar Andersson.

År 1956 förvärvade boråsaren Johan Oskar Andersson Velanda Säteri som, efter Oskars bortgång samma år, drivits och försatts i utmärkt skick av hustrun Karin Andersson fram till år 1990 då familjen Rolf och Elisabeth Johansson med döttrarna Katarina och Kristina övertog Velanda Säteri.
Verksamheten på gården är idag begränsad till en rationell spannmålsodling och ett effektivt skogsbruk. Man har också igångsatt en fågelfröproduktion med en mönsterskyddad fågelautomat. Fågelfröodlingen sker på omställningsareal, vilket gör att igenplantering av åkermark kan undvikas. Velanda Säteri exporterade vintern 1992­93 ca 100.000 fågelautomater till Finland och nästan lika många inom landet. Förhandlingar om export av fågelautomater till Tyskland pågår under våren år 1993.

Trots alla orosmoln inom det svenska jordbruket och alla frågetecken inför en EG-anslutning, ser man ljus på framtiden för Velanda Säteri och dess bevarande av kultur och miljö.

Velanda Säteri 1993.