"Paradiset"

Eftersom det redan är en kvänna som börjat skriva om det fantasiska öppenhjärtande samhället Velanda så tänkte jag att vi skulle fortsätta på den stigen och visa Velandas "Paradis"... detta inlägg bli nog ganska stort för ni kan inte ana vad mycket som händer här ute, vi kan kalla det  The small Apple(New York).

Okej detta är tagiskt, bara tragiskt säger jag er... jag sökte på velanda säteri also known as Paradiset på google... och sökresulktaten var skrämmande, SKRÄMMANDE!

AKTIV HUND

Ovan: Kristina Johansson, ägare till nystartade Aktiv Hund på Velanda säteri








Nu har AKTIV HUND på Velanda säteri öppnat. Jag var där på invigningsdagen och blev imponerad av anläggningen.

Konceptet är mycket intressant för oss jägare som har hund då mycket av verksamheten som bedrivs går ut på att hunden skall vara i gott trim och hull. Aktiv hund anordnar kurser och föreläsningar som berör våra fyrbenta vänner och oss själva.
Vill man veta mer så går det bra att kika in på hemsidan http://www.aktivhund.nu/


Jägar-hälsning Janne Karlsson


 
10 minuter i badet är ungefär som 45 minuters löpträning! 

 
 

Taxen Selma provar en av utmaningarna på agilitybanan. Ett bra sätt att hålla hunden aktiv mellan jaktsäsongerna.

För övrigt heter denna hund inte selma... utan Svea!



Velanda Säteri

Velanda -- namnet har anor från järnåldern. "Ve" anses komma från det fornnordiska veidr, som betyder jakt eller fiske, medan "landa" tolkas som terräng eller mark. "Velanda" bör därför vara liktydigt med jaktmark. Tidig medeltid kan inte beskrivas bättre än av Anders Lewin d.y. Född på Velanda Säteri och son till häradshövding Anders Lennart Lewin som med stor framgång styrde säteriet från 1865 och fram till sin bortgång 1886:  »Någon gång under den tidiga medeltiden bör Velandas bebyggelse ha börjat där senare slottsbyggnaden tillkom på Hovgårdsområdet. Det torde från ett bondehem blivit ett storbonde- och krigsmanshus, en utveckling som man finner litet varstädes i Sverige och det medeltida Europa. Bostaden utbyggdes och befästes för att kunna försvaras mot fientliga anfall.

Velanda Säteri





En lämpligt belägen boplats utgjorde området nedanför Hovgårdssjön, som erbjöd de bästa betingelserna för en befäst gård. Namnet på sjön antyder också huvudgårdens läge därintill. Ännu flödade floddalen ganska fritt, men vattenståndet bör ha minskat sedan tidigare århundraden, så att bebyggelse blivit möjlig.
Där bodde nu storbonden eller odalmannen, ofta också i tjänst hos konungen som befälhavare för landskapets eller häradets uppbåd eller värvat krigsfolk. Vi finner också att samtliga de första kända ägarna varit i krigstjänst. Efter slottsbyggnadens ödeläggelse, av danska hären 1612, ansågs ett återuppförande ej vara av praktiskt värde, enär krigsartilleriets och handvapnens utveckling och effektivitet omöjliggjorde ett försvar av dylika befästa gårdar. Vi finner sedan manbyggnaden förlagd till nuvarande plats.

Forngravarna

Gravplatsen på markerna till Velanda Säteri, med ett flertal fornlämningar, skvallrar om bosättningar på området redan 500 år före Kristus. Gravfältet utgjorde begravningsplats för befolkningen i en närbelägen, förmodligen borgliknande, gård på nuvarande åkrar intill det höga berget väster om säteriet. Berget fick vid sekelskiftet namnet "Rävaberget".Gravarna består av högar och runda stensättningar. De tre älvkvarnarna (skålgroparna) på stenblocket intill en av gravarna på gravfältet, ger oss idag en vision om levernet i hedningatider. Älvkvarnarna anses ha en religiös eller magisk innebörd och förekommer från bronsåldern (1500 -- 500 f Kr). Vid denna tiden brände man vanligen sina döda. Tillsammans med brända ben har man vid undersökningar funnit lerkärl och personliga tillhörigheter som smycken och redskap.

Medeltiden.

Parksjön.



Tidig medeltid kan inte beskrivas bättre än av Anders Lewin d.y. Född på Velanda Säteri och son till häradshövding Anders Lennart Lewin som med stor framgång styrde säteriet från 1865 och fram till sin bortgång 1886:  »Någon gång under den tidiga medeltiden bör Velandas bebyggelse ha börjat där senare slottsbyggnaden tillkom på Hovgårdsområdet. Det torde från ett bondehem blivit ett storbonde- och krigsmanshus, en utveckling som man finner litet varstädes i Sverige och det medeltida Europa. Bostaden utbyggdes och befästes för att kunna försvaras mot fientliga anfall.
En lämpligt belägen plats fanns därför på området nedanför Hovgårdssjön, som erbjöd de bästa betingelserna för en befäst gård. Namnet på sjön antyder också huvudgårdens läge därintill. Ännu flödade floddalen ganska fritt, men vattenståndet bör ha minskat sedan tidigare århundraden, så att bebyggelse blivit möjlig.
Där bodde nu storbonden eller odalmannen, ofta också i tjänst hos konungen som befälhavare för landskapets eller häradets uppbåd eller värvat krigsfolk. Vi finner också att samtliga de första kända ägarna varit i krigstjänst. Efter slottsbyggnadens ödeläggelse, av danska hären 1612, ansågs ett återuppförande ej vara av praktiskt värde, enär krigsartilleriets och handvapnens utveckling och effektivitet omöjliggjorde ett försvar av dylika befästa gårdar. Vi finner sedan manbyggnaden förlagd till nuvarande plats.

På följande sidor beskrivs innehavarna av Velanda Säteri sedan slutet av 1300-talet.
Man finner att de många ägarbytena, som förekommit under de gågna åren, förmodligen har främjat säteriets utveckling och underhåll, då flera av de nyblivna ägarna omsorgsfullt har bevarat säteriet efter förutsättningarna i tiden.


Som ägare till Velanda, jämte Hederåker i Hyringa socken, Skaraborgs län, anses under 1500-talets förra hälft, hövitsmannen å Vadstena, Anders Erikson Röd eller Ekelöf, gift med en dotter till häradshövdingen Gudmun Torbjörnson på Forstena. Båda makarna ligger begravda i den norr om altaret belägna medeltidsgraven i Varnhems klosterkyrka.

Många var ägarna till Velanda. Bland dem finns också sonen Anders till Erikson Röd som i ett flertal handlingar, bl a adelns trohetsförsäkran år 1561 till konung Erik XIV och år 1586 till Johan III, skriver sig till Velanda.

Joen Anderson Oxe/Erik Åkesson Soop
med sonen Axel Soop






Joen Anderson Oxe var ägare till gården under åren omkring 1570.

I slutet av 1500-talet övertogs gården av Erik Åkesson Soop, som förvärvade gården i gifte med Kerstin Röd, och lät göra Velanda till sätesgård. Erik Soop utmärkte sig genom att rädda livet på Gustav II Adolf i slaget vid Weisenberg (Strum). Erik Soop är begravd i Skara Domkyrka.

I början av 1600-talet samägdes säteriet av Erik Soop och sonen Axel Soop, hovjunkare och bekant fältherre under Gustaf II Adolf, begravd tillsammans med hustrun Märta Oxe Soop i Gerdhems kyrka år 1637.

Axel Carlson Natt och Dag

Corps de logi från norrsidan. Bilden från juni 1941.




År 1715­30 anges att fru Eleonora besitter Stora Velanda tillsammans med mågen Axel Carlson Natt och Dag, kaptenlöjtnant vid greve Lewenhaupts värvade kavalleriregemente. Axel Carlson Natt och Dag blev ensam ägare till Stora Velanda fram till sin död 1736. Han fick sin grav under altaret i Gärdhems kyrka och ärvdes av änkan Susanna Catarina Kafle samt sonen, livdrabanten Johan Gustav Natt och Dag.

 Corps de logi 1998






Bengt Julius Ahlberg/L.R. Taube

Häradshövdingen Bengt Julius Ahlberg bosatte sig på Velanda Säteri år 1794 och fem år senare köpte han gården. Familjen Ahlberg drev en internatskola på gården med plats för ca 15 elever. Vår kände svenske konstnär Carl Kylbergs farfar Lars Wilhelm Kylberg från Såtenäs Säteri, kom till internatskolan på Velanda endast 10 år gammal. Skolans ledare var Claes Ahlberg. Makarna Ahlberg hade en dotter, Maria Elisabeth Dorothea, som var jämnårig med Lars Wilhelm Kylberg och som några år senare skulle bli hans hustru. De båda barndomsvännerna träffades sporadiskt under Lars Wilhelms besök på Velanda Säteri mellan år 1814 och år 1817.





Kapten Lars Wilhelm Kylberg.


Lars Wilhelm Kylberg var en mycket begåvad tecknare och målare. Av hans hand finns bl a teckningar av vattenfallet i Trollhättan och illustrationer till Anna Maria Lenngrens dikter. Det berättas att Lars Wilhelm under sin tid på Velanda Säteri, gjorde reklam för Jonas Alströmers potatisförsäljning i Alingsås.

Efter att familjen Ahlberg kommit på obestånd intecknades Velanda Säteri 1823 av häradshövdingen L. R. Taube för 6.730 rdlr.




Omkring år 1780 överläts gården till skotskättlingen Jakob Maule vid Ostindiska Kompaniet. Jakob Maule som bl a var bataljonchef, för en av honom själv upprättad Västgöta frikår, gavs år 1794 krigsråds värdighet och dog år 1805. Maule vårdade sig om Velanda Säteri och bringade egendomen i kultur genom iståndsättande av byggnader, plantering av parken samt uppodling av betydande områden.

Anders Lewin

Träden på gräsmattan framför corps de logi.
Planterade av Anders Lewin 1873 - 1876.



Från Posse övertogs säteriet år 1865 av häradshövdingen och Riddaren af Kongl. Nordstjerne Orden, Anders Lennart Lewin som också var representant för Lantmannapartiet i andra kammaren. Anders Lewin gifte sig med Elfrid Blidberg och fick tillsammans sonen Anders som också visade stort intresse för Velanda Säteri.

Genom stora förbättringar och nyanläggning av parken enligt engelsk modell, sattes Velanda Säteri i högsta kultur. Man köpte också till 0,3170 hektar mark, för 36 riksdaler riksmynt, från Enered och dess ägare Carl Olofsson.



Carl Konrad Falsen/Ernst Ludvig J:son Mark

Liten fruktlund från 1996.
Platsen rekommenderad som körsbärslund av Anders Lewin jr
under ett besök på Velanda Säteri år 1931.



Efter Anders Lewins död år 1886, sålde arvingarna egendomen till norske artellerikaptenen Carl Konrad Falsen. Det berättades, om norrmannen Falsen, att han var ytterst impopulär bland gårdsfolket på Velanda Säteri. Han var inte så ofta på säteriet, men när han vid ett tillfälle skulle komma på besök fick gårdsfolket vetskap om detta och mötte mangrant upp på stationen, inte för att ta emot och hurra för honom, utan för att hindra honom från att stiga av tåget. Han fick fortsätta mot Göteborg.
Falsen överlät säteriet till Ernst Ludvig J:son Mark som strax före sin bortgång hade för avsikt att bygga ett spinneri på säteriets åkermark strax sydväst om huvudbyggnaden.
Därefter övertogs Velanda Säteri av Bröderna Kanold år 1915.



Bröderna Kanold


Bröderna Anton T. och Fred. G. Kanold
fotograferade i samband med Br. Kanolds 20-årsjubileum 1921.



År 1915 inköpte Bröderna Kanold egendomen Velanda Säteri. Här uppfördes en modern valskvarn och ett sågverk. Vidare byggdes ett kraftverk i Enered, vars kraft användes för eget behov på säteriet och även för distribution på allmäna elnätet. Brödern Anton och Fred Kanold lät rusta upp gården och anlade en betydande fruktfarm med flera tusen fruktträd, dessutom planterades stora arealer mot järnvägen med jordgubbar. Velanda Säteri blev leverantör av frukt och bär till Kanolds konfektyrfabrik i Göteborg. Även trälådor från gårdens såg- och snickerifabrik hittade vägen till fabriken som choklad- och konfektyremballage.

Det berättas om att i säteriets stora magasinsbyggnad förvarades "bräck", skadade konfektyrer och choklad avsett för ko- och hönsfoder, ett begärligt byte för såväl råttor som gårdsfolk, barn och vuxna. Det bedrevs torghandel i Trollhättan med grönsaker från gårdens växthus samt frukt och bär från odlingarna på södersidan av gården. Ägg och höns såldes till hotellkedjor i Göteborg från säteriets stora hönseri. I hönshuset fanns som mest 1.500 värphöns. Det förekom även gäss- och kalkonuppfödning på gården.

År 1919 köpte Br. Kanold ytterligare mark av Karl Oskar och Gustaf Albin Karlsson och lät bygga kraftverket i Enered, som gränsar till Velanda Säteri. Kraftverket är numera rivet, men turbinen är tillvaratagen och planer finns för ett eventuellt återuppförande vid Gamlakvarn i Slumpån. Anledning till förflyttningen är dikningarna på Koberg som kraftigt har försämrat vattentillförseln i Visslaån och gjort ett kraftverksbygge på tidigare plats omöjligt.

Johan Oskar Andersson

Johan Oskar Andersson.




År 1956 förvärvade boråsaren Johan Oskar Andersson Velanda Säteri som, efter Oskars bortgång samma år, drivits och försatts i utmärkt skick av hustrun Karin Andersson fram till år 1990 då familjen Rolf och Elisabeth Johansson med döttrarna Katarina och Kristina övertog Velanda Säteri.
Verksamheten på gården är idag begränsad till en rationell spannmålsodling och ett effektivt skogsbruk. Man har också igångsatt en fågelfröproduktion med en mönsterskyddad fågelautomat. Fågelfröodlingen sker på omställningsareal, vilket gör att igenplantering av åkermark kan undvikas. Velanda Säteri exporterade vintern 1992­93 ca 100.000 fågelautomater till Finland och nästan lika många inom landet. Förhandlingar om export av fågelautomater till Tyskland pågår under våren år 1993.

Trots alla orosmoln inom det svenska jordbruket och alla frågetecken inför en EG-anslutning, ser man ljus på framtiden för Velanda Säteri och dess bevarande av kultur och miljö.

Velanda Säteri 1993.

GAMLAKVARN

 
 
Gamlakvarn med den höga järnvägsbanken i bakgrunden.
Vattenkvarn med ramsåg och intilliggande bostadshus.
Endast murrester i forsarna finns kvar som ett minne från sågverkstiden.
Här finns också spår efter de första människorna som drog sina
farkoster, förbi forsarna, för att ta sig upp till Vänern.

Detta är även stället dit människor åker för att hänga sig!


Ja nu vet ni(MARCUS) allt som finns att veta..... ånej jag glömde ju nämna det som kommer förstöra PRADISET!

DUBBELSPÅRET!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0