operaklassen

För snart en vecka sen tog vi, operaklassen, studenten. Jag måste säga att det var en av de bästa dagarna och en av de mest sorliga dagarna i mitt liv. Det är konstigt hur man kan vara jätteglad och jätteledsen samtidigt. Studenten blev trots alla mina oerhört höga förväntningar en toppen dag på alla vis. Det bästa tycker jag ändå är att våran klass inte är en sån där klass som inser hur mycket de älskar varandra den sista veckan, utan våran klass har varit en riktigt go och glad klass sen vi vann "klasskampen" på knorren i ettan. När man nu ser tillbaka på våra tre år går det inte riktigt att förklara hur bra vi har haft det. Hur bra jag har haft det som har fått gå i eran klass.



I söndags var det bal och återigen var förväntningarna sjukt höga och ännu en gång överträffades mina förväntningar. Balen var fantastiskt rolig och. Alla var finklädda men ändå blev det vilda danser med mycket skratt. Det bästa var ändå att man fick träffa alla fina filurer igen.


Förlåt för min otroliga smörighet, men jag känner att jag inte får fram det jag vill utan att smöra en massa.

Idag åker jag och 3 hurtiga kvinnor till ut i Europa och tågluffar i 3 veckor. När jag kommer hem tycker jag att vi ska ha en återträff med klassen. Jag saknar er redan. (smör igen)

Ni har väl inte glömt att det är nu bloggen ska leva som mest. Det är nu alla ska skriva om vad de gör och hur de har det i livet.

Åsa